Whisky

Växter förvandlar vatten och koldioxid till en sockerart kallad glukos. Glukos tillsammans med jäst producerar etanol vilket via destillation samlas ihop för att sedan lagras på tunnor och långsamt förvandlas till drycken vi kallar “Whisky”.

TILLVERKNING

Malting
Whisky görs främst av fyra sorters säd: korn, råg, majs och vete. Sädesslaget som skall användas samlas in och blötläggs under en period för att enzymer skall frigöras, vilka senare bryter ner stärkelsen och omvandlar den till maltsocker. Denna process kallas “Malting” (Mältning) och skapar det vi kallar malt. För att avbryta mältningen så rostas malten. Det är i det här stadiet som tillverkare kan använda torv (peat) för att ge malten en rökig ton.

Mashing
När malten är färdigrostad så ska den malas. När malten är mald så blandas den med varmt vatten och blir något som kallas “mash”. Enzymerna som frigjordes under mältningen kommer här igång och bryter ner stärkelsen till fermenterbara sockerarter.

Fermentering
Fermentering är processen som skapar alkohol. I mashen tillsätts jäst vilket tillsammans med maltsockret producerar etanol. Mashen har efter några dagar uppnått en alkoholhalt av 6-12% och är redo att destilleras.

Destillering
Den alkoholhaltiga mashen (nu kallas “wash”) flyttas till så kallade “Pot stills” eller “Columns” för att destillera ut alkoholen och koncentrera den till en högre procensats. Vanligvis destilleras den ut till en alkoholhalt på cirka 70%. I denna process kan tillverkarna även välja vilka smaker de vill få ut eller välja bort genom att kontrollera temperatur eller form på destilleringskärlen.

Lagring
Det färdiga destillatet är nu redo att lagras. Från början har destillatet ingen färg utan är klar som vodka. Destillatet placeras i tunnor där det över tid drar ut färg och smak och förvandlas till det vi kallar Whisky. För att få kallas “Whisky” behöver vätskan ha lagrats i tunna i minst 3 år.

I tunnan bryter etanolen ner smakmolekyler. Tunnorna är gjorda av en av två sorters ek; amerikansk vitek (Quercus alba) eller europeisk ek (Quercus robur and petraea). Amerikans vitek ger mjukare smak med toner av vanilj och kola medan europeisk ek ger en starkare mer kryddig, ibland bitter smak.

För att öka smaken från tunnorna så kan man värma eller bränna insidan av tunnan. Man använder också tunnor som redan hållit andra drycker som vin, portvin, bourbon eller sherry.

TESTNING/AVSMAKNING

Avsmakning av whisky görs vanligtvis enligt följande mall.

  1. Val av glas
  2. Kontroll av färg och viskositet
  3. Doft
  4. Smak

Val av glas
Vilket typ av glas som används påverkar möjligheten för oss att ta upp dofterna. Vanligtvis rekommenderas ett kupat glas som smalnar av mot toppen. På detta sätt är whiskyn enkel att snurra runt i glaset, varpå dofterna frisläpps koncentrerat ut ur den mindre öppningen i glaset.

Kontroll av färg och viskositet
Färgen på whiskyn är ett resultat av hur länge och i vilken typ av tunna den lagrats i. Vissa tillverkare tillsätter även färgämne E150a för att uppnå en färg de är nöjda med; ett förfarande som av vissa ses som kontroversiellt.

Whisky lagrat i portvinstunnor får en rödaktig ton, i bourbontunnor gyllene, och i sherrytunnor en bärnstensaktig nyans. För att ta några exempel.

Viskositeten hos whisky uppmärksammans genom att observera hur väl den fäster vid glasets insida. Glaset snurras så att vätskan går upp över sidorna och sedan tittar man på hur lång tid vätskan tar på sig att rinna ner ifrån sidorna. Rinner den långsamt bildas långa “legs” eller “tears” längs sidan vilket antyder att whiskyn är mer trögflytande och oljig. En sådan whisky ger en fylligare känsla i munnen men viskositeten påverkar inte smaken.

“Legs” längs glasets insida.

Doft

  1. Estrar
    Fruktiga och blommiga smaker.
  2. Fenoler
    Rökighet, gummi, tjära, medicinsk
  3. Aldehyder
    Doften av sädesslag, flingor, mandel och vanilj.

Alla näsor är olika och olika människor plockar upp olika dofter. Dofter som många är överens om är vanilj, kola, honung, mörk choklad, kryddor (kanel, peppar, et cetera), rökighet, och torkad frukt.

Smak
I likhet med annan provning som exempelvis vin, så ska whisky föras runt i munnen ett litet tag för att så mycket smak som möjligt ska registreras.

Smakprofilerna kan vara väldigt olika. Vissa whiskys är fruktiga och blommiga, andra rökiga och kryddiga. Vissa är kraftiga och smakrika och andra lättare och elegantare. Vilken typ man föredrar är självklart upp till en själv. Många nybörjare brukar ha svårt för kraftigt rökiga sorter.

Vatten eller is i whisky
Vatten kan adderas till whiskyn för att minska den brännande effekten av alkoholen på tungan. Det räcker oftast med några droppar för att späda ut den tillräckligt. Vatten kan även locka fram dofter och ändra karaktären på whiskyn, i vissa fall till det bättre. Vissa whiskys är buteljerade vid en hög alkoholhalt (50-60%), så kallad “Cask Strength”, och dessa tjänar ofta på att spädas en aning. Is i whiskyn binder istället upp dofter och smaker och är inte att rekommendera om man fullständigt vill uppskatta all karaktär som tillverkare försöker förmedla.

TYPER OCH KATEGORIER AV WHISKY (WHISKEY)

  1. Single Malt Whisky
  2. Scotch Whisky
  3. Irish Whiskey
  4. Japanese Whisky
  5. Canadian Whisky
  6. Bourbon
  7. Rye
  8. Blended

Single Malt Whisky
Definitionen på en “Single Malt Whisky” är att den är:

  1. Gjort av malt ifrån 100% korn (Barley).
  2. Tillverkad av ett enda destilleri.
  3. Lagrad i minst 3 år på ektunnor.

En “Single Malt Whisky” kan vara en blandning av olika tunnor med olika årgångar men måste alltid vara ifrån en enskild producent; alltså ett destilleri.

Blended Whisky
En “Blended Whisky” är som namnet antyder en blandning av olika sädesslag och/eller ifrån olika destillerier. En “Blended malt” är en blandning av maltwhiskys från olika destillerier. En “Blended Scotch” är en blandning mellan malt och ett annat sädesslag som vete eller majs.

LÄSA ETIKETTER

Nedan följer två bilder på olika “Single Malt Whiskys”. En är en “Highland” och den andra en ifrån “Islay”.

Namnet på en Single Malt är namnet på destilleriet. I det här fallet:

  1. Dalwhinnie
  2. Ardbeg

Efter detta visas vilket område (och indirekt vilken typ) av whisky det är.

  1. Highland
  2. Islay

Efter det att det är en “single malt” vilket betyder att det kommer ifrån ett enskild destilleri.

Ofta, men inte alltid, står det även utskriven hur många år whiskyn har lagrats på tunna innan den fyllts på flaska.

  1. 15 år
  2. 10 år

Varje flaska måste även enligt lag ha storlek på flaska och alkoholhalt utskrivet på flaskan. I de här fallen 43% för Dalwhinnie och 46% för Ardbeg.

BRA ATT VETA

  1. Om du skakar whiskyn och det bildas ett lager skum ovanpå som dröjer sig kvar ett tag så visar det på att alkoholhalten är i över 50%.
  2. Whisky lagrad på amerikanska ekfat får en ljus gyllene färg medan den lagrad på europeisk ek får en mörkare mer rödaktig ton.
  3. Rökighet mäts i PPM (Parts per million) och indikerar halten fenol på malten som används. Kända rökiga märken som “Lagavulin” eller “Laphroig” har 40 respektive 35 PPM.
  4. Alkoholhalten går ner över tid under lagring. Avdunstningen är ungefär 1% per år.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *